Momentet som handlar om kunskap, skepticism, sanning, vetenskap, goda skäl, och sånt, är nästan slut.

Här kommer en ”guide” som du kan använda för att

(1) identifiera vad som är viktigt att lära sig,

(2) identifiera vad du har mer resp. mindre koll på idag,

(3) dra slutsatser om hur du ska ”bygga på” din kunskap på bästa sätt.

Jag lägger in den här guiden som en pdf, eftersom jag gärna vill att du skriver ut den, markerar saker du behöver läsa på om resp. saker du känner dig ”säker på”, skriver upp tankar och idéer och frågor du har, osv.

Sen undrar du säkert såhär:

Vad kommer på provet? Hur blir provet?

Många elever genom historien

I ”Guiden” har jag skrivit vilka övergripande frågor vi har jobbat med, och vilka begrepp och tankegångar som är viktiga inom varje område. Det är förstås de begreppen och de ämnena som kommer att dyka upp i provet på ett eller annat sätt.

Färdigheter

Det som är viktigt att komma ihåg är att läraren ska bedöma förmågor eller färdigheter. Att komma ihåg saker spelar endast en liten roll. Det läraren ska bedöma är inte hur många olika saker du kan ”rabbla upp”. Mer viktigt är att uppvisa förmågor som exempelvis dessa: Att förstå de begrepp och de tankegångar som har kommit fram under kursen, att diskutera och ange skäl för och emot olika filosofiska ståndpunkter, att förklara vad Nagel eller Wikforss menar med något citat och kanske ange någon invändning mot det, osv.

Färdigheter på olika nivåer?

Det går såklart att ha en lite mer ytlig eller en lite djupare förståelse, diskutera på ett mer eller mindre tydligt och nyanserat sätt, osv. Det kan vara lite svårt att veta hur man ska ”lära sig att diskutera mer nyanserat” exempelvis. Men tänk på vad som har varit viktigt under lektionerna: Vi har försökt vara noggranna med våra ord och kommunicera öppet och tydligt med varandra. Vi har försökt att diskutera olika ståndpunkter och olika argumentationer utifrån flera invändningar och exempel. Vi har tagit upp svåra frågor, intressanta problem, och otydligheter i olika teorier, och försökt att förtydliga dem, osv. Tydlighet är ett jätteviktigt ideal i filosofin.

Hur blir frågorna?

Sen när det gäller provfrågorna, har jag en svår avvägning mellan hur lång tid du behöver för att skriva provet, hur många olika saker jag vill ha med, hur ”objektivt” jag vill göra provet, och hur mycket jag vill få med dina mer ”kreativa” förmågor i provet.

Så långt som möjligt vill jag använda frågor som kan rättas ”objektivt”, alltså i stort sett flervalsfrågor. Man kan tro att flervalsfrågor endast kan mäta ”faktakunskaper” eller ”minneskunskaper”, men det stämmer inte riktigt. De kan också användas till att mäta en lite djupare förståelse. (En del av frågorna i quizet mäter exempelvis en lite djupare förståelse och det går att komma lite djupare ändå.)

För att försöka se din förmåga att resonera lite friare, jämföra argumentationer och ståndpunkter, ange skäl för och emot, osv., kommer jag också att ha med en en eller två större frågor (där man kanske får skriva ett par hundra ord). Dessa ska absolut inte vara ”essäer”. Det kommer fortfarande att vara relativt avgränsade skrivuppgifter.

Till exempel har jag funderat på detta upplägg: Jag ber dig att formulera din ståndpunkt i en viss fråga, ange en invändning mot din egen ståndpunkt, och sedan bemöta denna invändning kort. (Detta säger jag för att ge dig en uppfattning om hur man skulle kunna göra en relativt avgränsad skrivuppgift.)

Det kan också komma ett gäng frågor som ligger lite mittemellan, alltså där du skriver något väldigt kort, men som ändå kan bedömas på ett par olika nivåer. I ett annat prov bad jag eleverna att ta upp tre filosofiska frågor inom ett område (alltså bara nämna frågorna), eller kort förklara varför en viss filosofisk teori kan tänkas ha en viss svaghet, exempelvis.

Jag tycker att det är ganska roligt att göra prov, och jag är medveten om en del fallgropar, även om jag såklart också är ganska ny som lärare. Om du känner dig osäker eller kanske nervös inför mitt prov, fundera gärna över varför, och ta gärna upp detta med mig! Vi planerar att ha en sorts ”uppsamlingslektion” med lite tid för att prata om prov.

Vad ska man läsa då?

De texter som vi har använt – som jag tror att du behöver läsa mer än en gång – är:

  • Nagels text om skepticism.
  • Wikforss-utdraget om objektiv sanning.
  • Början av kapitlet om vetenskap från boken (det där med Semmelweiss och hypotetisk-deduktiv metod).
  • Flera olika texter, lektionsanteckningar osv., från den här sidan, varför.se.

Jag tror att det är viktigt att läsa texterna ordentligt, och mer än en gång. Det gäller kanske speciellt Nagel-texten (men inte enbart den), eftersom vi liksom har använt Nagel som utgångspunkt för att diskutera skepticismen. Prova gärna min ”inläsning” av Nagel också. Provet finns dock inte för att mäta huruvida du har läst texterna, eller hur många gånger du har läst dem. Det kan också finnas andra texter, videos, osv., som kan hjälpa dig att få grepp om skepticismen, eller den klassiska definitionen av kunskap, eller om begreppet objektiv sanning, osv.

Om du inte redan har gjort det, vill jag nu att du gör quizet! Det kommer att hjälpa dig att identifiera vilka områden du har mer och mindre koll på. Det blir också ett bra underlag för mig, då jag kan se om det finns något speciellt som många tycker är svårt.